“Apartheid skärpte behovet och viljan hos mig att med hjälp av kameran tränga in i och undersöka samhället. Men det var inte så att jag på något sätt kände mig vilsen när apartheid upphörde; i det här landet behövde jag ingen fiende för att vara fotograf. Under apartheidåren var värderingar det jag var mest intresserad av: vilka de var, hur vi hade kommit fram till dem och särskilt hur vi uttryckte dem. Och när man väl har kommit in på det tankespåret går det inte att bryta, utan det är bara att fortsätta. Jag är fortfarande upptagen med hur våra värderingar ser ut och hur vi uttrycker dem. Och en del av de värderingar vi har idag tycker jag är lika motbjudande som dem vi hade under apartheidtiden.”